Elevärende - Ki-DS

Skapa och skicka ditt elevärende

Här kan du enkelt skapa och skicka ett elevärende till ditt barns skola.

Fyll i dina uppgifter – vi hjälper dig formulera ett korrekt och tydligt mejl.

Förnamn

Efternamn

E-post

Ämne

Inledning

Hej, Jag skriver i min roll som vårdnadshavare för (barnets namn) i klass (klass) för att formellt anmäla ett elevärende som rör mitt barns skolmiljö, trygghet och skolans ansvar enligt skollagen, arbetsmiljölagen, Barnkonventionen samt gällande dataskyddsregler. Jag utgår från att ärendet hanteras inom ramen för skolans systematiska arbete med trygghet, studiero och arbetsmiljö. Bakgrund  Jag har uppmärksammat att mitt barn och andra elever i undervisningen och på fritids ges tillgång till webbsidor, digitala tjänster och appar som inte är åldersanpassade för barn i aktuell årskurs. Barnen har tillgång till digitala plattformar med åldersgränser, reklam, sociala medier/chattar och innehåll som inte är avsett för skolbruk eller yngre barn. Brister i styrning och IT-säkerhet Fri eller otillräckligt reglerad tillgång för barn till internet innebär exponering för algoritmstyrt innehåll, reklam och social interaktion som inte är förenlig med kraven på en trygg, säker och pedagogiskt motiverad undervisningsmiljö. Flera av dessa tjänster har dessutom åldersgränser som barnen inte uppfyller, vilket aktualiserar frågor om trygghet, laglighet, barns integritet och hantering av personuppgifter enligt GDPR. Jag vill särskilt uppmärksamma brister kopplade till IT-säkerhet och innehållsskydd. Avsaknad av fungerande filter, vitlistning och tydlig teknisk styrning har inneburit att mitt barn haft möjlighet att ta del av innehåll som är uppenbart olämpligt för hens ålder. Vid diskussion med skolan har det framkommit att skolan använder svartlistning av vissa appar och webbsidor, en katt- och råttalek som är dömd att misslyckas i takt med att internet växer och förändras.  Svartlistning innebär i praktiken att ett begränsat antal kända sidor blockeras, medan huvuddelen av internet fortsatt är tillgänglig. Mot bakgrund av internets omfattning och kontinuerliga förändring riskerar detta att innebära att tillgången i praktiken blir otillräckligt reglerad. Som vi ser det är mer restriktiva lösningar, exempelvis vitlistning eller andra tekniska begränsningar där endast pedagogiskt motiverade verktyg är tillgängliga, mer förenliga med kraven på en trygg och åldersanpassad digital skolmiljö. Vi efterfrågar därför att skolan redogör för hur nuvarande lösning säkerställer motsvarande skyddsnivå. Se bilaga om stöd för trygg och styrd digital användning.   Mot denna bakgrund vill jag även hänvisa till försiktighetsprincipen. När det råder osäkerhet kring risker för barns trygghet, hälsa eller integritet är skolans ansvar att vidta förebyggande åtgärder och välja lösningar som minimerar potentiell skada. Detta gäller i synnerhet i skolmiljöer där barn inte själva kan överblicka konsekvenser av digital exponering och där skolan har ett långtgående tillsyns- och skyddsansvar.  Åldersgränser i sociala medier och dataskydd Det bör i detta sammanhang förtydligas att de åldersgränser som förekommer i sociala medier och digitala tjänster i huvudsak har sin grund i dataskyddslagstiftningen och GDPR. Åldersgränsen avser den ålder då ett barn anses kunna lämna samtycke till behandling av personuppgifter i samband med registrering av konto och användning av tjänsten. Dessa åldersgränser ska inte tolkas som en bedömning av vid vilken ålder tjänsterna är lämpliga ur ett barnsäkerhets- eller utvecklingsperspektiv. En tjänst kan således vara juridiskt tillgänglig från en viss ålder utan att alls vara lämplig att använda i skolmiljö.  Det pågår dessutom nationella och internationella initiativ där högre åldersgränser för sociala medier utreds eller har införts, exempelvis i Frankrike och Australien där modeller motsvarande 15 till 16 år diskuteras eller har beslutats. Detta understryker att nuvarande åldersgränser inte bör betraktas som en rekommendation om lämplig användningsålder i skolans verksamhet. Pedagogik och fri tillgång till webben Det förekommer att skolor motiverar fri eller otillräckligt reglerad tillgång till internet med behovet av att utveckla elevers källkritiska förmåga. Utifrån både forskning och beprövad erfarenhet finns det dock inte stöd för att obegränsad eller enbart delvis begränsad tillgång till internet är en förutsättning för att utveckla källkritisk kompetens.  Källkritik är en förmåga som med fördel tränas genom förvalda exempel, strukturerade miljöer och material som läraren valt ut. Sådana arbetssätt används brett och möjliggör en trygg lärandesituation, minskade distraktioner och ökad likvärdighet, samtidigt som elever fullt ut kan utveckla sina källkritiska färdigheter. Fri eller otillräckligt reglerad tillgång till internet innebär däremot betydande risker för elevers arbetsmiljö och välbefinnande, bland annat genom exponering för olämpligt innehåll, kommersiella aktörer, algoritmstyrt material och sociala mediers mekanismer vilka verkar manipulerande och direkt motverkar elevers förmåga till källkritik. Dessa risker är svåra att förena med skolans ansvar att skydda barn från potentiell ohälsa och otrygghet, och det är i praktiken omöjligt för en pedagog att ha full uppsikt över samtliga elevers skärmar i ett klassrum. En ytterligare konsekvens av fri eller otillräckligt reglerad tillgång till internet är den omfattande distraktion som uppstår i undervisningssituationen. När digitala enheter också ger tillgång till spel, underhållning, sociala funktioner och annan icke undervisningsrelaterad aktivitet uppstår en miljö där elever kontinuerligt avbryts i sitt arbete. Detta påverkar inte enbart de elever som aktivt avviker från uppgiften utan även övriga elever i klassrummet, då spelande, surfande och växling mellan olika aktiviteter skapar en störande arbetsmiljö och försämrar förutsättningarna för studiero för alla elever. Enligt skollagen är det skolans ansvar att aktivt säkerställa studiero i undervisningen. Detta ansvar omfattar även den digitala arbetsmiljön och användningen av digitala enheter. När digitala verktyg ger tillgång till spel, underhållning eller annan icke undervisningsrelaterad aktivitet utan tillräckliga tekniska begränsningar riskerar detta att systematiskt undergräva studieron i klassrummet, vilket ytterst är ett ansvar som åvilar huvudmannen att förebygga och åtgärda. Erfarenheter från undervisningen visar att elever återkommande växlar mellan skoluppgifter och andra aktiviteter när läraren inte har direkt uppsikt, vilket leder till förlorad undervisnings- och instuderingstid samt försämrade möjligheter till koncentration och fördjupat lärande. Digitala verktyg som inte är mycket tydligt och tekniskt avgränsade till undervisning riskerar därför att motverka skolans uppdrag att säkerställa studiero och en arbetsmiljö som ger alla elever reella förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.  Precis som elever inte behöver utsättas för verkliga trafikfaror för att undervisas i trafiksäkerhet, behöver de inte ges tillgång till hela internet för att utveckla källkritiska färdigheter. Det pedagogiska värdet ligger i handledning, analys och reflektion, inte i att undervisningsmaterialet hämtas från den öppna webben.

Exempel (läs igenom och lägg till egna exempel):

Avslutning

Hälsningar

Denna text läggs till efter avsändaren: Detta underlag är framtaget av Ki-DS – Bättre Digital Barndom, en ideell organisation som arbetar för en mer utvecklingsanpassad digital miljö för barn. Innehållet baseras på aktuell forskning om barns utveckling och digitala miljöer samt dialog med sakkunniga.