Barnen mår bättre OCH du får mer egentid. Win-win.
Av: Patricia Richter
Många föräldrar vill minska skärmtiden för sina barn, men vi vet också hur skönt det är när de sitter där. Äntligen en stunds lugn! En chans att höra sina egna tankar, hinna fixa något eller bara ta en paus. Och när man jobbar hemifrån? Då blir skärmen en räddare i nöden – en garant för att inte bli störd under det där viktiga mötet.
Jag fattar! Jag har också varit där.
Men visst hade det känts bättre om vi kunde få den där pausen utan att skärmar var den enda lösningen? Om våra barn kunde underhålla sig själva utan skärm och utan att ständigt behöva oss?
En av de bästa saker vi som föräldrar kan göra för våra barn är att låta dem ha tråkigt. Eller snarare – vi hjälper barn att bli mer resilienta genom att låta dem ha tråkigt.
Att låta barn ha tråkigt utvecklar deras självkänsla, självmotivation och förmåga att hitta egna lösningar. Och vem vill inte det, right?
”Och när man jobbar hemifrån? Då blir skärmen en räddare i nöden – en garant för att inte bli störd under det där viktiga mötet.”
Varför kan inte barn längre underhålla sig själva?
I alla tider har barn fått klara sig utan skärm. Så vad har förändrats? Skillnaden är att våra barn har fått uppleva världens bästa barnvakt. En barnvakt som aldrig blir tråkig, alltid håller deras fokus och matar dem med ständiga små belöningar (dopamin-kickar). Allt detta helt utan att kräva en enda motprestation.
Väldigt få saker utanför skärmvärlden kan mäta sig med det. De flesta aktiviteter i den fysiska världen kräver mer tålamod och mer ansträngning innan belöningen kommer. Om vi låter våra barn vänja sig vid att skärmen är den lättaste och snabbaste lösningen, så berövar vi dem möjligheten att träna på att sysselsätta sig själva.
Men det går att vända.
Hur jag gjorde – och hur det gick
Många föräldrar tror att detta är en lång och smärtsam process. Men faktum är att det ofta går snabbare än man tror!
Jag brukar ge det 1–3 veckor. För en del familjer blir det mycket bråk i början, men många blir förvånade över hur fort det vänder.
För mig har vinsterna varit enorma:
- Mina barn går självmant in på sina rum och pysslar, bygger och leker – skärmen är inte det första de tänker på.
- De kan acceptera och respektera att jag sitter i ett digitalt möte. (Inte perfekt varje gång, men betydligt bättre!)
- De hittar på nya lekar och bygger de mest kreativa saker.
- De tjatar inte ihjäl mig eller kräver mutor för att följa med på mina ärenden.
Föräldrar på 70- och 80-talet skulle nog säga ”Jaha? Så var det alltid för oss.” Men idag är detta något vi aktivt måste jobba för, eftersom samhället har förändrats.
Barns hjärnor har däremot inte förändrats. De behöver fortfarande träna på att underhålla sig själva, hantera tristess och skapa sin egen stimulans.
”Att låta barn ha tråkigt utvecklar deras självkänsla, självmotivation och förmåga att hitta egna lösningar. Och vem vill inte det, right?”
Vill du PROVA? Börja här!
Om du vill hjälpa ditt barn att släppa skärmen, här är några konkreta tips:
1. Gör en skärmdetox
Det första steget är att bryta den starka kopplingen mellan skärm och underhållning. Så länge barnen har daglig skärmtid med högstimulerande innehåll kommer allt annat att kännas… tråkigt.
- Testa att ta bort skärmar helt på vardagar.
- Bestäm vilket skärminnehåll som är OK. Välj sådant som kräver mer tålamod eller har mer ”tuggmotstånd”, t.ex. långsammare serier, läroappar, barnnyheter eller varför inte en serie på engelska?
2. Gör vanliga saker mer lockande
- Cirkulera leksaker och spel. Ta bort vissa grejer ett tag och plocka sedan fram dem igen – plötsligt är de spännande!
- Låt saker ligga framme. Ha ett pussel på soffbordet, en hög serietidningar i köket eller en kortlek framme på matbordet. Det ökar chansen att de börjar använda dem.
- Ge beröm! När de lyckas underhålla sig själva, lyft det: ”Vad roligt att se dig bygga så länge!” eller ”Tack för att du lät mig ha mitt möte ostört, det hjälpte mig jättemycket.”
3. Tänk till inför att barnets kompisarna är över
Jag har alltid haft regeln att när vi leker med kompisar så leker vi med varandra – skärmfritt. Undantag för fredagsfilm eller om kompisarna råkar vara över på en lördag; för då har mina barn lördagsskärm (dvs 4 timmar som de får spendera på serier, film, samt spel som jag godkänt.)
För att få till det kommer här några idéer som har funkat för mig:
💡 Tillåt kreativt kaos. Att barn bygger hinderbanor i vardagsrummet, drar fram mängder med garn eller sätter igång ett bak är bara att tugga i sig
💡 Ge dem ansvar. Jag har övat mina barn i att få gå och handla själva, baka själva och göra små ärenden – utan att ha mobiler med sig. (För de har inga) Detta har visat sig rätt så spännande för många av deras kompisar. Tänk att köpa mjölk själv med en 50-sedel kan vara så spännande! 😆
💡 Ta lite snacks – och snacka. En kopp te och en skorpa räcker. Det ger en naturlig paus och en chans att småprata och lära känna barnens kompisar. (Jag tillhör dem som kommer vilja att kidsen hänger hos oss när de blir äldre och jag har hört att tonåringarna hänga där det finns obegränsat med mat – så jag tänker jag anammar detta redan nu!)
—
Att hjälpa barn att klara sig utan skärm handlar inte om att ”göra livet tråkigt för dem”. Det handlar om att ge dem en viktig förmåga – att kunna underhålla sig själva, att hitta på egna lösningar och att bli mer självständiga.
Och som en bonus? Det ger oss föräldrar mer tid, mindre tjat och färre konflikter.
Testa några av stegen ovan och se hur det funkar för er!